Medicinska kontroller

Vid vissa typer av arbete finns det lagkrav på att arbetsgivaren ska ordna medicinska kontroller för arbetstagaren. Det gäller arbeten som medför exponering för:

• Allergiframkallande kemiska produkter 
• Fibrosframkallande damm (asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer)
• Fysiskt påfrestande arbeten såsom arbete på hög höjd i master och stolpar, rök- och kemdykning samt dykeriarbete
• Bly, Kadmium och Kvicksilver 
• Vibrationer
• Buller
• Handintensivt arbete
• Nattarbete.

Medicinska kontroller utgår från särskilda faktorer i arbetsmiljön som kan orsaka ohälsa eller skada hos arbetstagaren. I den medicinska kontrollen kan samtal, frågeformulär, kroppsundersökningar och provtagningar ingå. 
Läkarundersökningen är en del av den medicinska kontrollen. I samband med medicinska kontroller för vissa arbeten, ska en bedömning för 
tjänstbarhetsintyg göras. 
Ett tjänstbarhetsintyg innebär att arbetstagaren har så pass god hälsa, att arbetstagaren bedöms ha förutsättningar för att klara av den ökade risk för ohälsa, skada eller olycksfall, som arbetet innebär.

Genom medicinska kontroller kan man:

• Upptäcka tidiga tecken på ohälsa, sjukdom eller skada hos arbetstagaren, som beror på arbetsmiljön.
• Förhindra att ohälsa, sjukdom eller skada, som arbetstagaren redan har, förvärras av arbetsmiljön. 
• Säkerställa att arbetstagaren har tillräcklig  fysisk och psykisk förmåga för arbete under extrema påfrestningar. 
• Upptäcka hälsotillstånd hos arbetstagaren, som ökar risken för skada eller olycksfall, till exempel stor trötthet vid nattarbete, eller nedsatt omdöme eller reaktionsförmåga hos fordonsförare.
• Skydda medarbetare runt en viss arbetstagare från att råka ut för ohälsa eller skada, som kan ske till följd av ohälsa, sjukdom eller skada hos arbetstagaren. 
• Identifiera och tydliggöra risker i arbetsmiljön. Den medicinska kontrollen ger möjlighet att informera arbetsgivare och arbetstagare om vilka tekniker som kan användas för att förebygga riskerna.
• Som arbetsgivare få en återkoppling om hur arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen.

Förstadagsintyg

Om en medarbetare varit sjuk flera gånger på kort tid kan arbetsgivaren besluta om att införa ett så kallat förstadagsintyg.
Syftet med förstadagsintyg är att fånga upp anledningen till den anställdes upprepade och återkommande frånvaro, så att arbetsgivaren kan stödja sin medarbetare på bästa sätt om allvarliga orsaker ligger bakom.
Arbetsgivaren kan begära ett läkarintyg från första sjukdagen om det finns särskilda skäl, som exempelvis upprepad korttidsfrånvaro.
Begäran om förstadagsintyg måste ske skriftligen och får inte avse en längre period än 12 månader. Den anställde har ingen rätt till sjuklön om detta inte följs, så länge inte godtagbara skäl för att inte kunna lämna intyg uppvisas.
Innan beslut tas om förstadagsintyg ska en utredning genomföras. Utredningen börjar med att arbetsgivaren samtalar med iQare och beskriver medarbetarens sjukdomshistorik och mönster. Därefter tar iQare kontakt med berörd medarbetare för att kartlägga levnadsvanor, arbetssituation och sjukfrånvaro. Utlåtandet från utredningen ligger som grund för arbetsgivaren för att kunna ta ställning till fortsatta åtgärder, där upprättande av förstadagsintyg kan vara ett alternativ.
Om beslut av förstadagsintyg har upprättats, sjukanmäler sig medarbetaren som vanligt och kontaktar därefter iQare för läkarbedömning av förstadagsintyg.

Vägledning för arbetsgivare gällande medicinska kontroller (Arbetsmiljöverket) https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/vagledning/vagledning-till-dig-som-ar-arbetsgivare-medicinska-kontroller-11-01-2019.pdf