Våra olika vaccinationer

TBE

TBE är en virussjukdom som sprids med fästingar. Viruset kan orsaka en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna och yttrar sig som hög feber, svår huvudvärk och emellanåt kramper och förlamningar. De flesta blir helt återställda men upp mot 30 procent får långdragna eller till och med bestående besvär i form av uttalad trötthet, minnesstörningar och i ovanliga fall, bestående förlamningar. Dödsfall kan förekomma men är mycket sällsynta.

Säsongen för fästingar varar från mars till november, men de flesta blir smittade av TBE under sommaren. För att få ett tillräckligt skydd mot TBE bör du vaccinera dig i god tid innan fästingsäsongen.

Skydda dig mot TBE genom att följa ditt vaccinationsschema. Du som inte har vaccinerat dig mot TBE förut börjar med tre eller fyra doser under det första året, beroende på vilken ålder du har. 

Vaccinationsschema

Ålder 1-49 år

Rekommendationen är 3 doser inom det första året följt av påfyllnadsdoser.  Du rekommenderas att ta dos 2 en månad efter första dosen och dos 3 tas 5-12 månader efter dos 2. Du fyller sedan på med påfyllnadsdoser där den fjärde dosen tas 3 år efter dos 3. Sedan fyller du på med en dos vart 5:e år för att säkra ditt skydd mot  TBE.

Ålder 50+ samt personer med nedsatt immunförsvar

Rekommendationen är att du tar dos 2 en månad efter dos 1 och sedan tas dos 3, två månader efter dos 2. Fjärde dosen tas fem till tolv månader efter den tredje dosen och den femte dosen tas 3 år efter den fjärde dosen.  Du rekommenderas därefter att ta en påfyllnadsdos vart femte år för att behålla skyddet mot TBE.

Hepatit A och B 

Hepatit A orsakas av ett virus som sprids framför allt i avloppsförorenat vatten, men även från person till person och via livsmedel som kontaminerats av en smittad person eller som sköljts med förorenat vatten. Hepatit A förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan också följa med eventuella produkter som importeras till Sverige.

Hepatit B smittar via blod och kroppsvätskor och vanligtvis sker det genom sexuellt umgänge,  ej desinficerade sprutkanyler eller blodtransfusion.

Både Hepatit A och B orsakar leverinflammation som kan ge feber, huvudvärk, muskelvärk, trötthet, illamående, ibland kräkningar och magont. En del kan även bli gula i huden och ögonvitor, så kallad gulsot.  Majoriteten av de som drabbats av sjukdom upplever uttalad trötthet och dålig matlust som ibland kvarstår i flera månader. Fler än 80 % av vuxna som får Hepatit A får symptom som varar i 1-6 månader. De allra flesta återhämtar sig från Hepatit A utan permanenta skador på levern. Efter genomgången sjukdom blir man immun mot Hepatit A under resten av livet.

Ungefär 5-10 % av de som har smittats av hepatit B utvecklar en kronisk form av sjukdomen, och av dessa utvecklar ytterligare ca en fjärdedel skrumplever eller levercancer. 

Du vaccineras mot Hepatit A och B (kombinationsvaccin) vid tre tillfällen. 

Vaccinationsschema

Du rekommenderas att ta dos 2 en månad efter första dosen och dos 3 tidigast 6 månader efter första dosen. 

Två doser av kombinationsvaccinet ger skydd i ett år, den tredje dosen ger dig skydd i minst 30 år. 

Pneumokocker

Pneumokocker är bakterier som kan orsaka flera olika sjukdomar hos både barn och vuxna. Bakterien är den vanligaste orsaken till lunginflammation, bihåleinflammation och öroninflammation. Pneumokocker kan även orsaka allvarligare sjukdomar, såsom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. 

Personer i alla åldrar kan drabbas av infektioner till följd av pneumokocker, men barn under 2 år och personer över 65 år löper störst risk att drabbas. 

Vaccination mot pneumokocker ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan 2009.

Vaccinet Pneumovax skyddar mot 23 stammar av pneumokockbakterien och de följdsjukdomar som den kan orsaka. Friska personer behöver vanligtvis inte en andra dos. Dock kan personer med en ökad risk för allvarlig pneumokockinfektion behöva ytterligare en dos efter fem år. 

Vaccinet kan ges oavsett tid på året. 

Stelkramp och difteri (påfyllnadsdos) 

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad kan leda till döden. Stelkramp orsakas av bakterien Clostridium tetani, som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Sjukdomen kännetecknas av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar som vanligtvis först brukar uppträda i ansiktet och nacken, och som sedan sprider sig till övriga delen av kroppen. Stelkrampsfall kan inträffa trots avsaknad av synliga sår. Sjukdomen smittar inte mellan människor.

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett gift som kan skada ett flertal av människans organsystem. Difteri sprids enbart mellan människor och för att man ska bli smittad krävs nära kontakt med en smittsam person. Difteri orsakar oftast en svalginfektion men sjukdomen kan också orsaka en infektion i huden. Vid svalginfektion liknar sjukdomen först vanlig halsfluss. Vid svår infektion får man tjocka beläggningar i svalg och luftrör som gör det svårt att andas och i svåra fall kan man till och med kvävas till döds. Giftet från bakterien kan orsaka hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador. Dödligheten i luftvägsdifteri är 5-10 procent.

Vaccination mot difteri och stelkramp ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna som är grundvaccinerade enligt vaccinationsprogrammet tar en påfyllnadsdos vart 20:e år för att bibehålla ett gott skydd.